Att bli advokat - vägen till yrket

Advokater skulle kunna kategoriseras som typiskt teoretiskt lagda personer. Eftersom yrket ställer höga krav på kunnighet inom lag och rätt lämpar det sig väl för personer som har lätt för att studera. Dock krävs också andra färdigheter än bara kunnighet. Rättsprocesser liknar i mångt och mycket debatter i det faktum att argumentation och språkligt bruk spelar en stor roll. En advokat behöver vara duktig på att hålla i offentliga anföranden och kunna behärska språket väl i både skrift och tal. Detta är något som är svårt att läsa sig till, utan kräver både talang, övning och erfarenhet.

Juristprogrammet

Det första steget till att bli advokat är att gå en juristutbildning som ger juristexamen. En sådan utbildning tar generellt fyra och ett halvt år och är då upplagt som ett enhetligt program; juristprogrammet. För närvarande finns juristprogrammet på universiteten i Umeå, Uppsala och Örebro. Efter examen kan man välja att vidareutbilda sig på högre nivå på program som ger magisterexamen. Dessa avancerade utbildningar är mer specifikt inriktade mot särskilda områden, till exempel mark- och miljörätt eller internationell investeringsrätt.

Praktisk erfarenhet

Nästa steg mot att få tituleras som advokat är minst tre års praktisk erfarenhet av juridiskt arbete. Det skulle kunna inkludera en biträdande tjänst hos en advokatbyrå eller egen juridisk byrå. På senare år måste också aspirerande advokater erhålla en advokatexamen. Det innebär en kortare utbildning på fyra utbildningstillfällen som avslutas med muntlig examination. När denna tagits ihop med den praktiska erfarenheten, kan en ansökan om inträde till Advokatsamfundet komponeras.

Ansökan till Advokatsamfundet

Titeln Advokat regleras av lag, och ett kriterie för att få tituleras är att personen måste vara ansluten till Advokatsamfundet. Samfundet har vissa myndighetsuppdrag och är reglerat i rättegångsbalken. Det är Advokatsamfundets styrelse som hanterar ansökningarna, och dem tar hänsyn till mycket annat än bara de rent formella kraven. Sådant skulle kunna vara eventuella betalningsanmärkningar eller andra indikationer på en misskött ekonomi. En advokat har höga moraliska förpliktelser att förhålla sig till, och därför är karaktären och redbarheten olika aspekter som bedöms i ansökningsprocessen.

Låga behörighetskrav - hög konkurrens

Behörighetskraven till juristprogrammet är inte alltför hårda. Det som krävs är grundläggande högskolebehörighet och kurserna Historia 1b eller Historia 1a+2a (tidigare Historia A) samt Samhällskunskap 1b eller 1a+1b (tidigare Samhällskunskap A). Det innebär att alla som examinerats från ett högskoleförberedande program, och dem som läst upp sin behörighet från ett yrkesprogram har behörighet att söka juristprogrammet. Att bli antagen är desto svårare, visar antagningsstatistiken från landets högskolor. Konkurrensen om platserna är hård. och snittbetyget på dem som antas ligger på minst 20 poäng i meritvärde, vilket motsvarar högsta betyg i alla kurser och en eller flera meritpoäng för vissa lästa kurser.

Vad är det som attraherar?

En lång utbildning och hög konkurrens om platserna bör avskräcka ett flertal från att välja advokatyrket. På detta kommer dessutom en lång kravlista för att bli upptagen i Advokatsamfundet. Advokaterna själva vittnar dock om ett varierat arbete med stor möjlighet att själv välja inriktning. Dessutom finns en chans att klättra i karriärstegen och tjäna ihop en bra lön. Den flexibiliteten och variationen är attraktiv för många. Arbetsmarknaden är också en positiv faktor, där efterfrågan kommer öka på advokater särskilt inom familje- och migrationsrätt.

17 apr 2018