Blogg

Sida 3

Att börja arbeta som advokat

23 aug 2016

För den som vill börja arbeta som advokat är det en ganska lång väg att gå jämfört med många andra yrken. Det man måste besitta är bland annat en god personlig lämplighet för yrket samt erfarenhet av juridiskt arbete i praktiken. Belöningen är dock ett mycket omväxlande arbete med stor frihet och ofta med bra förmåner.

Advokat är, till skillnad från de andra flesta titlar, en titel som är skyddad i lagboken. Endast den person som har blivit godkänd som ledamot utav Advokatsamfunden kan titulera sig advokat.

Vägen dit

Vill du bli advokat måste du först ta dig igenom ungefär 5 års utbildning inom juridik samt ta en juristexamen vid universitet. Utbildningarna sker endast på Sveriges större lärosäten, bland annat Göteborgs, Stockholms och Lunds universitet.

Efter genomförd utbildning krävs 3 års praktisk erfarenhet av kvalificerad juridisk verksamhet. Det här kan göras i form av tjänstgöring som biträdande jurist vid en egen juridisk byrå eller en advokatbyrå.

I dagsläget krävs det också att alla som vill bli advokater genomgår en så kallad advokatexamen. En advokatexamen är en utbildning vars avslut består av en muntlig examination

När dessa krav är uppfyllda har du möjlighet att ansöka om inträde till Advokatsamfundet. Ditt ärende prövas sedan av samfundets styrelse. Förutom de strikt formella krav som finns, ska du också ha ordning på ekonomin, vara ”redbar” och generellt sett anses vara lämpligt att vara verksam som advokat. Listan över de senast godkända ledamöterna publiceras efter varje styrelsemöte – både på hemsidan och i Advokaten (en tidsskrift).

Stor valfrihet inom branschen

När man väl har klarat av tidigare nämnda moment väntar ett arbetsliv med stora friheter. Som färdig advokat kan man välja att arbeta inom flertalet olika områden, så som arbetsrätt, miljörätt, försäkringsfrågor, asylrätt eller med affärsjuridisk rådgivning.

Bland svenska advokater idag är affärsjuridik det vanligaste området att nischa sig inom. En stor del av de advokater som jobbar inom affärsjuridik nischar sig mot dessutom mot specifika branscher.

En annan stor del av advokatkåren bedriver också allmänpraktik och blandar därmed flera olika områden i sin verksamhet. Exempel på det kan vara att syssla med familjerätt, konkurser och brottmål samtidigt.

Arbetsmarknaden idag

För advokater finns det idag en god arbetsmarknad med, även för biträdande jurister. Till stor del är det de affärsjuridiska byråerna som står för en stor del av tillväxten.

Husköp lutar sig mot urgammal lag

17 aug 2016

Det finns en mängd lagar och regler som ska hjälpa dig vid ett husköp. Vare sig du är köpare eller säljare så finns det en hel del juridik att luta sig mot i den så kallade Jordabalken. Jordabalken är alltså en huvudavdelning inom svenska lag, därav namnet “balk”. Jordabalken kom till redan under 1730-talet och har sen dess varit vägvisare för vad som ska gälla kring ägande av fast egendom. I alla tider har det varit viktigt att veta vem som har ansvar för vad när man skulle köpa jord och mark, likväl som när man skulle köpa och sälja bostäder och andra byggnader mellan varandra. Under åren har Jordabalken förändrats och den senaste versionen av vår Jordabalk är från 1970-talet. Den innehåller numera huvudregler för fastighetsrätt, hyresrätt med mera.

Vem har ansvar för vad?

Det är mäklarens ansvar att upplysa dig som säljare och dig som köpare om vilket ansvar ni har vid en husaffär. Som huvudregel gäller att säljaren måste upplysa om fel och brister i samband med försäljningen. Köparen har alltså rätt att veta vilka fel som ingår i köpet.

Köparen har i sin tur ett ansvar att undersöka fel och brister. Det är vanligt att köparen betalar en så kallad besiktningsman som grundligt går igenom egendomen innan köpet.

En säljare kan också anlita en besiktningsman före försäljning för att ha bättre koll på eventuella brister och fel. Även om säljaren gjort en besiktning så kvarstår köparens ansvar att själv undersöka i vilket skick hus och mark är. En köpare som upptäcker fel i ett hus efter försäljningen kan inte skylla på att man trodde att allt vara okej “säljaren sa ju att han hade kollat med en besiktningsman”. Nä, både köparen och säljaren har ett eget ansvar. Det är viktigt att båda tar det på allvar vid försäljningen. Annars kan det bli både arbetsamt och dyrt när till exempel dolda fel upptäcks i ett hus efter försäljningen.

Mäklare hjälper i regel till med att göra en lista på fel och brister som säljaren känner till, här ska du som säljare alltså vara noga med att upplysa om misstankar om eventuella dolda fel. Då har du ryggen fri vid en konflikt.

Men om en tvist går till domstol och domstolen anser att du borde ha känt till de dolda fel som köparen upptäckt, men som du inte upplyst om, kan det vara bra med stöd från ett försäkringsbolag. Du ska alltså alltid vara noga med att upplysa om fel som du känner till i samband med försäljingen. Men du kan också teckna en försäkring för att stärka ditt skydd mot dolda fel som du kanske inte upptäckt.

Läs mer: http://www.doldafelhus.se/.

Vad det innebär att arbeta som jurist i Sverige

2 aug 2016

En jurist i Sverige är en person med utbildning för att kunna lösa och hjälpa till vid juridiska problem och vid tolkning av lagar och andra bestämmelser eller avtal. En jurist kan i Sverige arbeta på flera olika sätt, bland annat i domstol, på en jurist- eller advokatbyrå, inom intresseorganisationer, försäkringsbolag, banker eller tjänste- och industriföretag.

För de allra flesta jurister består av arbetet i någon mån av gå igenom, samla in samt bearbeta juridiska dokument i stil med lagtexter, avtal och förordningar.

Utbilda sig till jurist i Sverige

För att få en juristexamen krävs det att man har läst in studier till en omfattning av 270 högskolepoäng. I Sverige kan en juristexamen erhållas i flera städer. Dessa städer är Göteborg, Stockholm, Lund, Uppsala och Örebro (vid respektive stads universitet).

För att utbildningarna skall hålla en god kvalitet kvalitetskontrolleras de regelbundet av Universitetskanslersämbetet. Alla högskolor har rätten att utfärda examen (master- högskole samt kanditatexamen), men den här granskingen sker särskilt just för rätten att utfärda en examen inom juridik.

Skulle det visa sig att kvaliteten på utbildningen börjar sänkas, riskerar lärosätet i fråga att förlora rätt till att ge ut juristexamen. I majoriteten av fallen kan lärosätet dock fortsätta att utfärda examen inom andra ämnen.

Ett antal yrken kan endast sökas av de som innehar en juristexamen (eller juridisk kandidatexamen). De här yrkena är just de som man vardagligt förknippar med just jurister och juridik. Åklagare, dispaschör, advokat och kronofogde är några exempel på dessa.

Juristyrken som inte kräver en juristexamen

I texten under underrubriken ovan kunde du läsa om yrken som är förbehållna arbetstagare med rätt utbildning. Alla juristyrken stället dock inte lika höga krav, och här är några exempel på sådana yrken.

  • Affärsjurist – I de allra flesta fall är det jurister med just rätt utbildning som anställs för att agera rådgivare vid exempelvis större affärstransaktioner och affärer. Undantagsvis kan dock jurister anställas på andra meriter.
  • Justitieminister – Justitieminister är ett yrke där ministern ansvarar för rättsväsende och lagstiftningsfrågor. Även här är det såklart fördelaktigt att ha en juristexamen, men det är inte reglerar genom lag att en justitieminister ska ha en juristexamen.

Förutom att ansvara för lagstiftning och rättsväsendet i det stora hela, så ansvarar justitieministern även för kriminalvården och polisväsendet, åtminstone i Sverige, Norge och Danmark. I andra länder brukar dessa uppgifter ligga på en annan minister med en annan titel.